Jag har äntligen utvecklat stalker-genen!

Utan fullständigt namn, ålder, yrke, hem, arbetsplats. INGENTING
Jag har ändå lyckats hitta den jag letar efter.
En person som inte vill bli hittad och jag är nöjd.
Ska dock aldrig ha telefonnumret i min telefon när det är alkohol i blodet.

Men jag ska dansa fastän hjärtat brister!

:)

Åter till pluggandet.

Ny kunskap

Sitter hemma på Teg o Pluggar. Tro det eller ej. men jag vill verkligen lära mig.
Nu när jag har träffat "nya" människor som kan saker som jag inte har en aning om
känner jag mig så jävla dum. Jag försöker snappa upp sakar hela tiden men
jag finner inget intresse i det jag lär mig o då sitter det inte heller.
Jag vill faan kunna allt men det går inte.!
Jag har inte lätt att lära mig nya sakar men om jag bara kämpar lite, lite till varje gång
så kanske det blir bättre även det.
Att kunna teknik är självklara saker för mig. Trodde jag ja.
När det kommer till tv- och radioteknik sätter det sig.
När jag försöker fatta sakar som Termodynamik eller saker som jag aldrig har pluggat så går inget in.
Det ska ju va så jävla enkelt.
Jag är trött på å känna mig okunnig så nu jävlar!!!

Ett nytt svårtläst kapitel

Igår föll lite av världen samman. Jag packade mina väsentligheter och flyttade.
Det är befriande när man verkligen känner sina vänners närhet.

"Det är värt att leva, det är värt att leva." Självklart.

Igår var det busenkelt när man är omgiven av nya spännande människor
men så fort tv:n slås igång och ensamheten kryper sig på, klättrar jag på väggarna.
Det ska bli spännande att lära känna ensamheten igen, eller kanske för första gången.

Vad hjälper oss att stå kvar i balans?

Laleh - Prinsessor

Valvakan

Det har varit starka känslor den här dagen. Själv höll jag på att svimma när jag skulle ut ur vallokalen.
Jag sätter så hög press på mig själv. Som att min röst är den avgörande.
Valet har stigit mig åt huvidet den här gången. Jag har inte en stenkoll på alla men
jag tror att jag valde rätt i slutet.
Det känns bra och jag ska sova med gott samvete i natt.

En fredag med gooood potential

Igår hittade mamma en text hon skrivit 1990.
Det var spännande att läsa vad man gjorde vid 2 års ålder.
Jag stretade på, tultade omkring, hade sand i ögonen och var ledsen för att Josefine va dum.
Ikväll kommer Jordi, Josse och robin. Jordi är 1 år och 3 månader nu. Stor och duktig.
Jag leter lägenhet i Umeå.
Det är nästan omöjligt.
Vad gör alla studenterna som inte har ett boende?

Ikväll måste det bli ett äventyr.
Mia nu är det allvar!

http://baaramia.blogg.se/

...

Startar på ny kula igen

RSS 2.0